Att vara biodlare har länge varit en slags symbol för det lugna livet, att dra sig tillbaka och beundra binas flitiga liv och allt det fina de producerar. Allt från honung till bivax har alltid haft en plats i det mänskliga samhället, även om det mesta vi vet om bin idag är saker vi lärt oss de senaste 200 åren. Och det finns flera goda skäl att själv börja med biodling.

Ett av de viktigaste skälen är kanske hur nyttigt det är. Bin utgör en oerhört viktig del av ekosystemet, och biodlare bidrar till att hjälpa bina frodas för att i sin tur kunna hjälpa naturen och miljön ― binas viktigaste uppgift är att pollinera, för att se till att blommor, frukter och bär sprids och frodas. Honungen är egentligen bara en biprodukt av allt det här, och just nu är det brist på det i Sverige. Detta gör att vi måste importera massvis med honung varje år, och detta leder också till nästa punkt som talar för att bli biodlare. Det är nämligen lönsamt, om än kanske inte i den bemärkelse man först tänker sig. Pollineringen som bin bidrar till i Sverige uppskattas vara värd flera hundra miljoner kronor. Bara ett par bikupor vid ett rapsfält ökar rapsskörden med flera procent, och ett bisamhälle i Sverige producerar i genomsnitt 30kg honung per år. Honungen man själv får tillgång till som biodlare är ofta lättsåld på lokala marknader, och är ofta ett bra komplement till annan inkomst om man inte vill satsa på större skala.

Kanske den största anledningen man börjar med biodling, bortsett från de praktiska fördelarna, är helt enkelt att det är kul. Det är både fascinerande och tillfredsställande att observera hur bina jobbar och samspelar med naturen, och att sedan kunna bidra själv till att få dem att trivas och må bra. Att få ta del av den honung de producerar är självklart en stor bonus, och trots att det är en vanlig missuppfattning att man tar binas mat, så är det inte så det fungerar alls. I en kupa produceras i regel betydligt mer honung än bina behöver, och biodlaren hjälper till att hålla det rent och fint i kupan genom att själv ta vara på honungen som produceras.

Det är svårt att säga exakt när biodlaråret börjar och slutar, men som regel kan man säga att det börjar med vintern. Det är då man ser till att bina har det tryggt och varmt så att de vaknar pigga på våren och börjar producera den där härliga honungen. Bina vet vad de håller på med och hur de ska gå tillväga ― ditt jobb är att lyssna på dem och göra deras liv både i och utanför kupan så bra som möjligt. Bin som mår bra hjälper naturen och producerar både mer och godare honung.

Det brukade finnas specialregler när det gällde beskattning av biodling, men dessa togs bort omkring 1991. De allra flesta biodlare i Sverige har biodling som hobby, vilket innebär att det endast ska tas upp till beskattning om det blir överskott något år, dvs om inkomsterna överstiger utgifterna, då det i regel betraktas som en fritidssysselsättning. På större skala, dvs med vinstsyfte, betrakas biodlingen som näringsverksamhet (enskild firma, i regel). Då ställs lite högre krav, och du måste ha ordentlig koll på bokföringen. Har du försäljning på högst 30 000 kr om året är du befriad från moms. Utöver Skatteverket, så påverkas biodling överlag av flera olika lagar och regler, både från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Kemikalieinspektionen. För mer information om de mer administrativa, byråkratiska och praktiska sidorna av biodling, besök gärna Sveriges Biodlares Riksförbund på biodlarna.se.